tisdag 7 oktober 2014

"Idag var en svart dag"



"Idag var en svart dag i Sveriges riksdag. För första gången i demokratins historia leddes riksdagens arbete av en ledande homofob och rasist med starka kopplingar till nazism och fascism. Mitt hjärta bultade hårt och det jag kände inom mig var bara bara tomhet och ångest. Talmannen bekämpar allt det jag tror på. Alla människors lika värde, att kärlek är större än hat och att vi människor är ömseidigt beroende av varandra. Min värsta dag under 20 år som riksdagsledamot." - Håkan Juholt

Idag kommer ni få lära känna mig lite mer, på ett litet djupare plan. Tänkte nämligen dedicera mitt inlägg denna vecka åt någonting jag brinner starkt för: rasism. Bekämpningen av den, inte utövningen. Citatet ni ser ovan är alltså från Håkan Juholt där han givetvis syftar på SD's Björn Söder som utsetts till andre vice talman i Sveriges riksdag. och idag gjorde sin första dag. En man som aldrig gått under bordet med sina rasistiska, islamofobiska och homofobiska åsikter. 

En "man" (definitionsfråga, eller?) som jämför homosexuella förhållanden med tidelag och pedofili, som menar att religionsfrihet inte skall vara en rättighet i vårt land, som påstår att romer skall diskrimineras för att där finns alltid en anledning till det. And the story goes on and on and on... 

Och det gör mig inte bara förbannad, uppgiven, ledsen och irriterad. Det gör mig även rädd. Rädd inför framtiden. Under valvakan satt jag som på spikar, tårarna brände bakom ögonlocken och när SVT valde att gå över till Jimmie Åkesson och co. klarade jag inte av det längre. Jag stormade ut. Kunde inte se på. Och ändå är det precis vad jag måste göra; se på. Se på när Sveriges tredje största parti är ett gäng okunniga, naiva, helt verklighetsfrånvända muppar som på något jäkla vänster ändå lyckats trollbinda 13 procent av landets befolkning med sin humbugpolitik. Och värst av allt; se på när de får utöva sin makt. 

Hur fan hamnade vi här? SD-anhängare kan ju förklara hur många gånger de vill att "vi måste skära ned på invandringen", "vi har inte råd" när vilken människa som helst förstår att det de egentligen säger är "vi måste få stopp på den muslimska invandringen". Det står skrivet i pannan på dem att det inte är invandringen i sig som är problemet, utan vilka vi tar in. Och är inte det rasistiskt, vad är då rasism? För mig klingar det illa, att INTE syfta på ALL invandring. För ALL invandring kostar pengar, oavsett. Det spelar ingen roll om du flyttar hit från ett europeiskt eller afrikanskt land: invandring som invandring. 

Frågan är om SD's politik egentligen passar in i svensk demokrati, med tanke på de åsikter som florerar i partiet (någonting de givetvis nekar till, men vet man hur Google fungerar eller hänger i media finns bevis på bevis svart på vitt över hela nätet). Finns det utrymme i en demokrati för rasism, homofobi och nazism? För mig är demokrati någonting vackert, någonting som talar för människans lika värde. Ett privilegium. Så enligt mig går vi emot en demokrati genom att ta in partier med åsikter som INTE förespråkar allas lika värde, för hur skall alla kunna känna sig trygga i en sådan miljö? SD blev valda genom demokrati, men frågan är om demokratin kommer till sin rätt nu? Det får framtiden utvisa, en framtid som JAG helst hade sluppit genomlida. 

Nåväl, jag skulle kunna skriva hur många A4 som helst om detta men det känns som om jag borde avsluta här. Dags att svara på Ronjas fråga från igår:

Min all time favorite är helt klart Zooey Deschanel av den simpla anledningen att man helt enkelt inte kan låta bli att älska henne. Hon är sjukt ball och otroligt mänsklig. Fötterna på jorden, ett leende att friggin dö för och hennes roller är alltid helt fantastiska. Jag tror hon är en tjej som tänker efter innan hon ger sig in i någonting, en egenskap som även jag eftersträvar. Skönt att ha ett självklart svar på en fråga, för en gångs skull!

Så, min fråga till Louise:
Vilket är ditt absolut LYCKLIGASTE minne? We need some happiness after my post, haha! ;)

Nu skall jag knarka lite Ipren mot denna förkylning och slänga mig på sängen. Vi ses nästa vecka, kram på er och ta hand om varandra!

/Elfrida 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar